En av de mer kända i svensk hundsport, Memea Mohlin, har många gånger förespråkat vikten av att lära och använda ordet ”nej” i hundträning. Att det skulle vara det viktigaste du ska lära din hund.
Jag kan inte låta bli att ge min syn på saken om detta ”viktiga” ord.
För mig är det enkelt, jag vill påstå att åtta av tio problemhundar, med sina ägare, som kommer i kontakt med mig talar inte samma språk. Hund och förare befinner sig i princip i varsin kommun kommunikationsmässigt. Hunden vill och visar en sak, ägaren en annan. Det är ofta en mental och fysisk dragkamp åt varsitt håll. Många hundägare klagar över att hunden ”inte lyssnar” och därför skulle ett redigt ”nej” som fungerade vara på sin plats enligt många.
För mig är det alltid intressantare med en relation som fungerar och att vi förstår varandra och samarbetar. Att hunden är intresserad av att just samarbeta med mig. Har jag som förare lagt ner tid på detta så vill jag påstå att jag inte har några problem att bryta min hund när den håller på men något jag inte gillar. Varje gång du belönar din hund så belönar du också att hunden är i närheten av dig. Fundera en stund på vad ett ”nej!” gör för hunden vilja att vara i närheten av dig.
Sen finns det vissa hundar som har svårt att se någon lönsamhet i ett samarbete med oss människor. Skulle inte dessa hundar ha nytta av ett bryt-ord som verkligen fungerarar?
Kanske, men det finns en risk med det att säger ingen nej, så betyder det ja. D vs om hunden gör något den inte får och du inte är i närheten med ditt ”nej!” så är det fritt fram.
Sen var det tjatet. Om jag ställer mig på parkeringen på vår hundklubb vid en kursstart och räknar antalet ”nej” jag hör mellan bil och appellplan så är det många. Reaktionerna från hundarna däremot är få.
Om du nu ändå tycker att ”nej!” är bland det viktigaste man kan lära en hund så finns det en sak jag håller med Memea Molin om, det är att det måste till en inlärning om man ska använda sig av ordet ”nej!”, jag skulle vilja sträcka mig till att säga att åtta av tio hundar inte vet vad föraren menar med sitt ”nej!” Mycket av den enkla anledningen att det vet inte föraren heller.
Om jag ställer frågan vid ett kurstillfälle; ”Vad betyder ”nej” för dig?” Så kan jag få lika många svar som deltagare, en del är tämligen luddiga. I vissa fall ska hunden stanna, i vissa fall ta kontakt med föraren, eller komma till föraren. Eller släppa det de har i munnen. Eller som i vissa fall, alltihopa på en gång. Att med ett ord få hunden att tvärnita, när den börja lubba efter nåt, vända och komma till dig och ta kontakt, allt detta med ett ord. Lyckas du med det är det bara att gratulera. Men en sak är säker, vet inte du som hundförare vad du vill med ditt ”Nej!” då lär inte hunden veta det heller.
