Hundar som beter sig illa.

Som problemhundsutredare möter jag en hel del hundar med oönskade beteenden. De tuggar på folk och andra hundar, gör anfall vid hundmöten, kissar inne och beter sig rent allmänt bedrövligt åt.

När jag ber hundägare beskriva sin hunds problem möts jag ofta av kommentarer som:

  • Den beter sig illa
  • Den kissar inne, på ren jäkelskap
  • Den är dominant (en klassiker)
  • Den trotsar mig och vägrar komma
  • Den vill fram till andra hundar vid hundmöten, jag kan knappt hålla den.
  • Den lyssnar inte på mig. 

”Den lyssnar inte på mig!” Kan väl jag tycka är en märklig beskrivning på en art som hör i runda slängar tolv gånger bättre än vad vi gör. Men det är inte det som är mitt bekymmer, utan det är tänket att hunden i de flesta fall beskrivs som om den medvetet gör fel. Som om hundar ligger i sina korgar på kvällarna och planerar morgondagens jäkelskap. Tänk om vi för en sekund vågade tänka åt andra hållet? Har du lyssnat på din hund?

Hunden som beter sig som ett monster i andra änden av kopplet vid hundmöten är i de flesta fall inte alls intresserad av komma närmare den hund den möter. Den vill att den andra hunden ska vara längre ifrån, absolut inte närmare. Men istället för att hjälpa din hund som gör allt den kan för att göra en hemsk situation bättre, så får den skäll. ”Men uppför dig!” ”Nej- sluta!”. Tänk istället, ”Det här tar jag hand om, och jag ska hjälpa dig att fixa mötet.” 

En dam ringde mig för en tid sedan och beskrev att hennes hund kissade inne på rent jäkelskap. Det visade sig att hunden hade manisk skräck för vissa underlag, bland annat det underlag som fanns i trappen. När ägaren gick upp på övervåningen stod hunden kvar på första trappstegen och kissade på sig i panik. Det fanns extremt lite jäkelskap i den bilden. Men ägaren var upprörd över att hon hade så dålig pli på hunden. 

Och så favoriten, hunden som far runt som en skållad råtta i huset och juckar på allt och alla.

”Kan du hjälpa mig med min dominanta hund?”

Varför vill det här dominanssnacket bara inte dö? Är det den käcka mexikanen på tv vi ska skylla på? Men har vi inte en egen hjärna att använda i sammanhanget?

Känns det logiskt att det skulle förekomma dominans mellan arter? Kan en elefant dominera en giraff? Svaret är enkelt: ”Nej!” Kan man vara dominant i solitär? ”Nej- den kräver en relation, som dessutom alltid arbetar nerifrån och upp dvs valpen talar om att den är underlägsen, det är aldrig tvärtom” Vad handlar dominans om ur etologisk synvinkel? Jo, resurser, det måste alltså finnas en resurs som två av samma art är intresserad av. Då kommer den som är högst i rang ta sig fördelar av resursen. Hur får man ihop det med hunden som fräser runt och juckar på alla? Den är självklart stressad och det går ofta att åtgärda.

 

Jag önskar vi inte var så snabba på att döma hundarna som ränkersmidande monster som bara vill uppföra sig illa. Så nästa gång din hund gör nåt du inte gillar, istället för att tänka: ”Varför lyssnar han inte?” Tänk istället; ”varför lyssnar jag inte.”

28 Jan 2020